Partiet som Gud (inte) glömde

Dags att ladda för riksdagsvalet! Här kommer min lika ultimata som personliga  guide till våra mest kända partier och varför du inte ska rösta på dem. Först ut blir Kristdemokraterna – partiet som Gud (inte) glömde.

Kristdemokraterna ja. Kristen värdegrund är kanske det första man tänker på. Vad är det egentligen? Och hur i helvete (höhö) hör det ihop med politik anno 2014?

Det är nog mest det här med att ”du ska alltid göra som det står i Bibeln utom när det står fel i bibeln” som jag stör mig på. Och Bibeln och dess budord är ju väldigt mycket ”du ska inte” istället för ”du ska”. Regler. Förmaningar. Begränsandet av människor.

Det här står KD väldigt mycket bakom som parti. De har den här smilande rättfärdigheten över sig, de talar om för dig hur du skall vara och tillåter bara avsteg (en liberal grundsyn) när ändamålen helgar medlen. Till exempel det här med föräldraledigheten. ”Låt människor bestämma själva” säger man då, med egentlig anledning därav att man anser att en kvinna som vill stanna hemma med barnen till 100% ska få göra det.  Det kanske låter bra på nåt sätt – men att man då t ex rånar pappan på stora delar av sitt barns uppväxt är ointressant i sammanhanget, för enligt god traditionell och kristen värdegrund ska pappan jobba och mamma bara vara mamma.

Kort sagt – enligt KD (och den kristna värdegrunden) så är vi antingen (deras definition av) män eller kvinnor och förväntas agera som sådana. Något annat finns inte. Och om det finns så hanteras det med den där smilande rättfärdigheten som säger ”Jesus älskade alla människor, även syndarna. Be bara om förlåtelse så är allt bra”.

Men om jag inte vill be om ursäkt för den jag är då?

Om vi lämnar det religiösa en stund så hittar vi KD längst ut på den konservativa högerkanten. Det innebär kortfattat att skatter är dumt och att utmana traditioner är ännu dummare. Samhället ska bevaras som det alltid har varit, i de gamla traditionerna finns tryggheten vi människor så väl behöver. Typ så resonerar en värdekonservativ KD:are. Men för de människor som inte är trygga finns ingen annan plan än att rätta dig i ledet så blir allt bra. Se endast framåt om det innebär att sträva bakåt.

Nu tror många att jag tar avstånd från religion. Det gör jag inte. En liberal grundsyn – som jag är stolt över att inneha – innebär att man tillåter människor att tro på precis vad de vill. Tomten, Gud, Östers IF. Jag är också fortfarande medlem i Svenska Kyrkan, inte för att jag tror på Gud – utan för att de gör otroligt mycket bra saker. De stöttar oss vanliga människor i sorg, hjälper till att skänka oss glädje och framför allt gör ett ofantligt jobb med människor som har det svårt. De hjälper utsatta människor på ett sätt som ingen regering någonsin har mäktat med. Och då menar jag inte ekonomiskt. Allt handlar inte om att ha råd att köpa det senaste.

Men trots det – och trots att Göran Hägglund verkar vara en förbannat trevlig prick – kan jag inte rösta på ett parti som KD. Jag tror inte på konservatismen som idé. Jag tror inte på bakåtsträvande. Vårt samhälle måste alltid framåt, måste alltid vara med och möta nya utmaningar.

Och det gör man inte genom att vara Kristdemokrat.