Ålderspaniken.

Länge sedan det blev något i bloggen. Jag skyller på att det var dags att fylla 40 och att jag inte riktigt hämtat mig från detta ännu. 25 år till pensionen, eller kanske tillochmed 35 år om statsministern fick bestämma. Hursomhelst – jag vill nog kunna bestämma själv när jag ska sluta jobba när den dagen kommer.

Lite läskigt är det ändå med fyra-noll. Medelålders. Smaka på ordet. Brrrrr. Normalt kallar man den obehagskänslan för 40-årskris men då vi kronobergare inte kan säga förtio så skapade jag själv taggen #föttiårskris på Twitter…

Jag skämtar nog mest om krisdelen – men lite har ju faktiskt hänt. Först var ju det här med rökningen, eller snarare slutet på rökningen som jag inledde för några månader sen. Och just nu går det så jävla bra att sluta börja röka så att jag tillochmed skissar på en bok om hur jag gjorde det. Om jag klarar av att sluta kan nämligen alla göra det. Lovar. Jag har försökt sluta säkert 30 ggr tidigare men det är först nu jag på allvar vet och känner att det är slut.

Sen fick jag och frun någon form av ryck under vår semester i Mexico och började träna. Varje dag faktiskt; mitt på dagen när solen ändå står lite för högt för bleka nordbor. Och nu sen vi kom hem har vi fortsatt; löpning minst 3 dagar i veckan och maträtter från den lysande Hälsokokboken som vi upptäckte i hyllan för några månader sen. Föttiårskris var det ja. Men det är kul, och tack vare rökslutet och bra kost har man nu energi både till träning och jobb. Plus några kilon över som kroppen gärna också får hämta lite energi från…

Kom på att jag satte ”Ålderspaniken” som titel på det här inlägget, men det var inte föttiårskrisen jag menade riktigt. Det handlade nog lite mer om pensionsåldern, och att så många reagerade så starkt när Reinfeldt sa (eller snarare mumlade, blir han inte mer och mer lik Göran Persson för varje månad?) att man kan visst jobba tills man är 75. Kanske inte det smartaste att säga i en tid när vi t ex ännu inte ser någon större ljusning gällande ungdomsarbetslösheten, men kritiken som kom efteråt var lite väl onyanserad.

Självklart kan man jobba om man är 75 om man bara vill och orkar med själva yrket. Fråga Jan Eliasson, 71 som tackat ja till att bli FN:s nye vice generalsekreterare. Och de som skrek högt på Reinis häromdagen på Twitter hyllar nu (rättmätigt) Eliasson på samma forum.

En annan sak som jag tänkte mycket på i veckan var det här med Nordkorea. Jag är  både lite fascinerad och (inte så lite) äcklad av denna militärdiktatur, och Aftonbladet gjorde faktiskt en riktigt bra liten miniartikelserie om landet. Om ni läser kommentarerna till artikeln finner ni en hel del personer som tycker att artiklarna är ”orättvist vinklade” och att Nordkorea är bra mycket bättre än ryktet säger. Några säger tillochmed att landet nu klarar sig väldigt bra själva. Någon dag senare kom nyheten att USA släpper in 240 000 ton mat till Nordkorea i utbyte mot att Nordkorea ska ”avbryta sitt nukleära program, tillåta FN-inspektioner och sluta avlossa långdistansrobotar”.

Nu ska föttiåringen gå och sova. Imorgon väntar en del spännande saker som ni får läsa om lite senare.

Nattinatti.

  • http://www.facebook.com/people/Peter-Johansson/100000480769879 Peter Johansson

    Hej Zingo, om det nu är du.

    Jag hittade nya TLS av en ren slump. Du måste ge mig en inloggning under mitt gamla nick.

    Maila till rodabergetblogg@gmail.com och tala om vad du behöver för att återuppväcka mig.

    Att ni håller på än.

    /Peter J aka JB

    • tobcro

      Japp det är jag :) Skickade ett mail nyss!

  • Pingback: Bloggdöden. | croby.se()